Stockholm Marathon | Fredriks Fika

Förra året vid den här tiden så anmälde jag mig till Stockholm Marathon. I år fyller jag 40 och det är 40:e upplagan av just Stockholm Marathon så det var liksom ett omen att det var nu det skulle ske! Jag har haft en dröm att springa ett marathon och jag är så himla stolt att jag klarade det! [caption id="attachment_70666" align="alignnone" width="700"] Fotot: Marathon Photos [/caption] Som uppladdning har jag gått på ett löparschema och sprungit många långpass, intervaller och gjort allt för att jag skulle lyckas. Längsta passet var 30 km där vi var ett helt gäng från Hofors som sprang till Stjärnsund och grillade. Helt fantastiskt att få dela den upplevelsen med nära och kära. När jag kom hem så klev jag lite snett och gjorde illa knät. Det var verkligen lite, men oron har funnits där om jag skulle hålla för att springa så pass långt igen. Precis en vecka innan start vaknade jag upp med feber och ont i halsen, så jag var orolig att jag inte skulle hinna bli frisk. På fredagen hade jag bara lite hosta kvar men mådde i övrigt bra så jag och Emil drog iväg till Stockholm och bodde på hotell. På morgonen på startdagen mådde jag 100% bra! [caption id="attachment_70675" align="alignnone" width="206"] Foto: Anders Björk Carola, Anders, Caroline, Erika och jag när vi var ute och sprang 30. Chips och Cola-stop vid 25 kilometer.[/caption] Min startgrupp började 12.10, det var en låååång morgon där känslorna var "all over the place" Jag var nervös, prillig, grät en skvätt (Jag gråter rätt ofta :) ) Vi käkade frukost två gånger på hotellet innan vi begav oss och laddade med massor av vätska. När jag skulle gå in i startfållan så fick inte Emil följa med, det var jobbigt bara det. Han har stöttat mig så himla mycket på alla sätt och vis och nu var det verkligen tiden då jag skulle starta. (Jaaaa, jag grät lite då med) [caption id="attachment_70671" align="alignnone" width="700"] Fotot: Marathon Photos [/caption] Sen stod jag där på startlinjen med nästan 16 000 andra löpare. Det är nästan obeskrivligt att stunden var här då jag skulle göra det jag tränat för så länge. Musiken pumpade i högtalarna, folk nervöskissade i bajamajorna och man verkligen kände pirret bland alla runtomkring. [caption id="attachment_70670" align="alignnone" width="700"] Fotot: Marathon Photos [/caption] Det var varmt, riktigt varmt! Min plan var att ta det lugnt, se till att må bra och kom i mål så att du får medaljen Fredrik! Arrangörerna hade verkligen gjort allt för att vi skulle må bra. Många vätskestationer, duschar och energi längs vägen och så många som hejade på oss! [caption id="attachment_70667" align="alignnone" width="700"] Fotot: Marathon Photos [/caption] Bilden nedan är när jag springer in på Stockholm stadion, och den säger i princip allt. Jag har precis fått syn på Emil på läktaren så tårarna bara kommer, jag är lycklig i hela kroppen och samtidigt varm och trött :) [caption id="attachment_70669" align="alignnone" width="700"] Fotot: Marathon Photos [/caption] Tack för ett fantastiskt bra arrangerat lopp, all suport från nära och kära och speciellt till Emil som fanns där varje dag med peppande ord, kramar och råd! Här går jag i mål på 5 timmar och 38 minuter. Jag startade i startgrupp H och det tog ett litet tag innan man verkligen kom iväg. Tiden var sekundärt, det var målet som var målet :) [caption id="attachment_70677" align="alignnone" width="700"] Fotot: Marathon Photos[/caption]